En framtid tack..
Jag börjar bli riktigt trött på det här nu. Jag har spenderat en evighet med att försöka hitta vettiga sommarkurser för att skaffa lite meriter och överleva sommarmånaderna nu när arbetsmarknaden ser ut som den gör. Den första kursen man får upp om man söker på ”Sommar 2011” på studera.nu är ”Dårens historia 7,5 p” (!) ”Fotbollshistoria 7,5 p” ”Disneyfilm 7,5p” ”Livet i tångskogarna 7,5p” och det bara fortsätter..
Vad är det för människor man riktar sig till med de här kurserna? Jo, det är medelålders människor med fast jobb vars barn har blivit stora och som nu tänker att ”Nej, men om man inte skulle ta och läsa något roligt i sommar?!”
Roligt är fullständigt meningslöst för mig. Om jag tvingas låna pengar för att försörja mig, därför att varenda arbetsgivare på den här planeten anser att jag är överkvalificerad för att de skitjobb som samhället har kvar att erbjuda, då vill jag ha ut mer än något roligt för de pengarna.
- Jag vill ha en framtid tack, kan man få den på posten kanske?
Hur kan det vara så att man blir i tryckt sedan man kan gå att man ska vara duktig i skolan, sköta sina betyg och satsa på sin utbildning bara för att sen få höra ”Tyvärr, du är för utbildad för att jobba här och det finns tyvärr inget annat just nu.” Hur fan är det möjligt? Också ska det snöa också?! Inte konstigt att folk som har råd emigrerar. Det har vart vinter i ett halvår, nu får det väl för helvete vara nog?! *mutter*
När jag väl har lyckats lösa vad jag ska göra med sommarmånaderna, så är det dags för nästa problem. Vad händer sen?
Jag tänkte läsa till undersköterska via Komvux under ett år, men det visar sig (tro det eller ej) att jag är överkvalificerad även för den utbildningen. Enda alternativet med sjukvårdsinriktning i övrigt verkar vara att läsa till sjuksköterska på högskolan.
Den utbildningen är på 3 år och jag vill inte ens tänka på vad det blir omvandlat i studieskuld. Förövrigt så hade jag inte direkt hoppats på att leva som student i 3 år till. Jag tycker det är roligt och plugga, det gör jag verkligen, men åtta tusen i månaden börjar ta på en efter ett par år.
Jag vill också resa och uppleva saker. Jag vill också ha ett jobb att gå till varje dag, tjäna riktiga pengar som verkligen är mina, köpa ett mysigt hus och läsa roliga saker på sommaren. När är det min tur att bara få glida genom livet ett tag?
Så ser det ut i alla fall, om jag inte på något mirakulöst sätt finner någon annan utbildning eller redan nu får lärlingsplats någonstans, så lär det bli sjuksköterskeutbildningen trots allt. Men eftersom ingenting kan vara riktigt så enkelt som man tycker att det borde vara efter 13 år i skolbänken, så kräver den Ma B.
Matematik är det enda skolämne jag aldrig klarat av. Matte skrämmer fullständigt skiten ur mig. Allt logiskt tänkande och alla rätta svar ger mig ångest bara jag tänker på det. När jag äntligen klarade mig ur Ma A kursen helskinnad, efter lång tid av självmordstankar genom att vilja köra matteboken så långt ner i halsen att jag inte längre skulle kunna andas, så sa jag ”Aldrig mer!” Och nu kanske jag måste..
Det innebär ännu mera studielån och ännu mera tid som student. Men jag ska bli bodypiercer! Om jag så ska läsa matte tills jag spyr och leva på nudlar och havregrynsgröt tills helvetet fryser till is. Jag ska!
